According to plan

Det var extremt längesedan jag skrev något inlägg på bloggen men början av detta året har varit kantad av en mängd nya utmaningar samt en lång och välbehövlig äventyrsresa med min älskling. Med en ny tjänst som platschef på Sportlife Karlsborg plus alla mina klienter att ta hand om har mina lediga stunder med A blivit allt viktigare. Numera är det inte jobb 24/7 och dator samt mobil kopplas bort så fort jag kommer hem och är ledig. Jag har helt enkelt blivit ego och satt mig & A i första rummet ;) Det gör att jag bloggar kanske lite mer sällan nu framöver, inte varje dag utan bara några tillfällen per vecka, så håll ut det kommer något då och då i alla fall.

I början av året berättade jag att jag tagit hjälp av en ny coach och sedan en månad tillbaka har jag följt en ny kost samt ett nytt träningsupplägg. Målet är att vi nu ska lägga på mig rejält med muskler och sikta på tävlingar 2015. Det är en bra bit dit men inom fitness krävs det lång planering och förberedelse om man ska komma någon vart ;) Muskler växer tyvärr inte över en natt.... Idag var dagen D med vägning, mätning samt utvärdering av de fyra veckor som gått. Jag har själv känt att kroppen svarat otroligt bra på träningen, framförallt de senaste två veckorna. Jag ökar konstant i mina vikter på passen och musklerna växer så det knakar, en fantastisk känsla! Och även Mikael Merighetti, min coach, var väldigt nöjd med mitt resultat; mindre fett, mer muskler och ytterst lite viktnedgång. Skönt att få godkänt! Nu är det bara att ösa på och se vad nästa avstämning säger.

Luciapokalen 2014 (7:e placering av 40 startande!) med teamie Ida Reiher

Gott & blandat

I mitt yrke som PT träffar jag en väldig variation av människor. Alla har de olika mål med sin träning men ändå ett och samma; att må bra. I söndags när jag tränade en del av mina klienter hann jag reflektera över just detta då jag hade verkliga kontraster. Det var allt från maratonlöpare till en höggravid tjej med 4 veckor kvar till förlossning och en kvinna med hälseneruptur som nu innebar pjäxa och såklart en stor påverkan på hennes träning. Men de hade alla ett mål; att bli sitt bästa jag, inte slås ned av skador, en mage som är i vägen eller för all del drabbas av skador utan att bygga upp sin kropp för att klara de påfrestningar som väntar. De känner alla hur bra vi faktiskt mår av träning och att ligga hemma på soffan snarare förvärrar situationen. Tänk på detta nästa gång latmasken kryper fram...

Kan jag säga annat än att jag älskar detta yrke, att få ta del av dessa fantastiska människor och deras resa till en starkare och gladare kropp!

Nytt år med nya rutiner

Det var väldigt längesedan jag skrev något på bloggen. Men det har sina förklaringar. Det nya året har inneburit en hel del förändringar för mig. En rad med äventyr och nya utmaningar pågår och väntas under året. Därutav frånvaron från bloggen då jag fått styra upp nya rutiner och prioriterat annat, nämligen mig själv och att stänga av allt vad mobiler och dator heter när jag är ledig. Vardagarna jobbar jag nästan alltid 12h per dag så helgerna är numera heliga!

Vad är det då för äventyr och utmaningar. Jo, dels så är jag numera platschef på Sportlife Karlsborg 50% vilket gör att 2.5 dag i veckan är jag på den anläggningen. De andra 2.5 dagarna jobbar jag som PT på Sportlife Livingroom i Skövde som vanligt. Dessutom är jag PT Koordinator för hela Sportlife Region Skaraborg. Så att få dagarna att gå är inga problem. Dessutom är det fantastiskt roligt att få vara med i uppbyggnaden av Karlsborg där vi nu satsar på gruppträning och större gym. Att ha många bollar i luften är något jag triggas och utvecklas av, att gå nya utmaningar och hela tiden sträva framåt. 

Tävlandet då? Ja, i år blir det ingen Bodyfitness tävlan för mig då jag behöver bygga upp och reparera min kropp efter ett år av dietande och extremt hård press på min kropp. Visst är det ovanligt med ett "mjukare" jag men man kan inte vara i tävlingsform jämt och ligga på så låg fettprocent. Kroppen fungerar numera som den ska och det är mycket roligare att träna när man är stark!

Den nya planen är att försöka mig på Tjurruset i höst (om knät vill och håller) samt att bygga. Jag har nu en ny coach och full sponsring från Majestic Nutrition och BestOmega3/MorEPA. Vi har bestämt att satsa på tävling under slutet på 2015. Väldigt långt dit men det här är verkligen av bodyfitness. Det tar tid att deffa precis som det tar väldigt lång tid att bygga muskler. Och jag vill ju vara 200% vassare än vad jag var 2013 så då krävs det mera arbete. 

Äventyret? Ja förutom dessa nya arbets- och träningsplaner så sticker jag och A till Asien i mars. En helt fantastisk julklapp/födelsedagspresent! Vi ska ta oss från Bangkok till Hoi Chi Minh, genom Kambodja. Endast flygbiljetter är bokade. Så planering av alla vackra platser vi vill se och uppleva är nu i full gång. 

Det här kommer bli ett fantastiskt år!

Maten som gör dig fet

Ett tips till er alla där ute. Är ni nyfikna på hur matindustrin lurar oss till att köpa större portioner (hur supersize uppstod) eller inbilla oss att vissa produkter är "nyttiga" trots att de smugit in mängder med socker? Kika då på serien "Maten som gör dig fet" på Kunskapskanalen. Ett riktigt intressant program som avslöjar alla trick och fulspel makthavarna inom matindustrin håller på med för att få oss att konsumera mera och öka på denna lavinartade fetma som verkar ta över världen. Det är skrämmande vad som sker och varför skräpmat är billigare än grönsaker?! Danmark, Franrike och Finland har redan tagit upp kampen genom att ha skatt på onyttig mat och socker. Helt rätt!

Ren mat med nyttiga fetter, så som det borde vara, inte McDonalds Supersize!

Quitting is not an option

Redan under mina sista tävlingar det här året började jag smida planer för nya äventyr och mål som jag ska ta mig an under 2014/2015. Att konstant ha utmaningar är det som driver mig framåt i min träning, precis som alla andra. Och när ett mål är nått kan man flytta gränsen ytterligare för att klara av nästa.....

Ni som följt min blogg under detta året vet att jag tidigare berättat om mitt knäproblem. När jag var 18 blev jag allvarligt sparkad rakt över mitt vänsterknä utav en häst. Läkarna gjorde inget åt den skada som uppstod redan då utan tyckte gott att jag kunde leva med uttänjda ledband. Min sjukgymnast var mycket skeptisk till deras beslut och det tog nästan 10 år innan jag låg på operationsbordet. I maj 2011 utfördes min första operation då läkarna drog åt de uttänjda ledbanden samt gjorde en rejäl shaving av brosket i knät (såg ut som tentakler....). Rehaben gick bra och jag var igång väldigt fort igen, men att försöka verkade som en omöjlighet, små korta intervaller emellanåt fungerande men inte mer. Under vintern blev det sämre och jag kontaktade läkaren igen. Hans svar var enkelt... "-Du får ju göra andra aktiviteter än att löpa." Detta var inte svaret jag ville höra, efter mycket diskussioner om vad vi kunde göra åt problemet togs ett nytt beslut. Exakt ett år senare i maj 2012 låg jag på operationsbordet igen. Ytterligare en shaving utfördes.

20% mindre brosk i mitt knä innebar nu en betydligt mindre chans att någonsin kunna springa igen. Smärtan var borta men jag visste vad det betydde att inte ha något brosk. När jag ivrigt frågade läkaren om vad han trodde om att bygga upp muskulaturen för få stöd runt knät och börja springa någon gång i framtiden sa han bara "-Du kommer aldrig springa igen Louise."

De som känner mig vet att jag är envis som få och har svårt att acceptera ett nederlag. Mitt mål var att kunna springa igen. Mängder med rehabövningar och styrketräning har gjort att jag under detta året kunnat springa små kortare sträckor. Jag jobbar fortfarande med vissa rehabövningar för att stärka upp muskulaturen och märker sakta men säkert hur det går framåt. Nu kan jag springa kortare sträckor utan att få ont! För att benhinnor och knä ska hinna med och inte bli överbelastade springer jag små intervaller med löpning och gång. Ju längre veckorna går desto mer löpning och  mindre gång ska det bli.



Vad är då målet/målen? Jo, först ut är Tjurruset i Karlstad och som tidigast Luciapokalen. I bodyfitness är jag nog mer inriktad på vårtävlingarna 2015, behöver bygga en hel del innan. Men, man ska aldrig säg aldrig. dessutom har jag ett spännande möte framför mig i januari så vi får se vad det blir för planer inom bodyfitness för mig. Först ut är Tjurruset! En lerig hinderbana helt i min smak!!!

Varför berättar jag då denna story igen? Jo för att du aldrig ska ge upp! Ibland kan det bara ta lite längre tid att nå våra mål men ge aldrig upp. Min läkare hade helt fel; jag kan visst springa igen! Det gäller bara att fokusera på rätt saker och aldrig lägga sig ner för att självdö vid minsta motgång. Hinder är till för att ta sig över...

Morgonfys innan julemys

05:30 ringde klockan i morses. Bara att tassa upp, dra på träningskläderna och svepa en espresso innan jag trampade ner till gymmet. För att jag inte ska få myror i benen av allt stillasittande och ätande idag var det riktigt skönt att få riva av ett gympass. Rumpa och mage har fått sitt likaså hjärtat i form av 40 min crosstrainer och 2 set Tabata på löpbandet. Tackar Sportlife för vår expressanläggning i stan där jag kan smita ner när som helst på dygnet. 

Dags att trampa hemåt igen för att duscha och överraska älsklingen med frukost på sängen & julklappar (såklart!). Behöver jag ens nämna att jag var själv på gymmet......

God Jul på er alla! Njut av mat, familj och goda vänners lag. Det ska i alla fall jag!

Mitt julgodis, Dreambars från Majestic Nutrition

Tillslut föll jag...

Det florerar gott om förkylningar och äckliga bakterier just nu. Jag har lyckats hålla dem på halster under flera veckors tid men i onsdags gav kroppen vika. Att jag klarat mig under tävlingsperioden är helt fantastikt! Men, nu orkade kroppen inte stå emot längre. Kanske inte så konstigt med tanke på att jag inte haft någon som helst vila efter tävlingarna. 

Kände redan i tisdags att något var på gång då jag svettades lättare och mer än vanligt under benpasset. Självklart vaknade jag snorig och hängig i onsdags! Dock är jag envis som få och brukar jobba på ändå, det gick fram tills idag då kroppen bara skrek nej i morses. Knatade upp och började fixa i ordning mig men insåg ganska fort att allt inte var hundra. Febervallningar och extrem huvudvärk. Bara att bädda ner sig igen...

En stor skål med proteingröt och en rejäl kopp te med massa ingefära blev dagens frukost. Kurera, kurera, kurera...